lördag 28 mars 2009

Nu kräks jag på borgelig media




Dom drevar på. Denna vecka: Wanja Lundby Wedin. För några veckor sedan: Den påstått antisemitiska vänstern i samband med stoppa-matchen-debatten.
Lars Westerberg var glasklar och knivskarp idag i P1:s OBS!. Han menar att eftersom liberalerna har en oåtkomlig domansställning i svensk media så blir alla debatter förvrängda. Kriget i Gaza väckte en enorm indignation, något som många ledarskribenter inte kan förstå. Vänsterns ställningstagande mot kriget har kritiserats ur många perspektiv och både anklagats för antisemitism och proportionslöshet.
Jag är så extremt trött på debattklimatet i Sverige just nu. Den självcentrerade perfektionistiska välbärgade vita medelklassen breder ut sig överallt med sina navelskåderiprojekt såsom: Samstämmig upprördhet över "livsfarliga" tillsatser i maten, renovering av bostaden för att skapa den rätta statusmarkören, sommar- respektive vintersemestrar, bröllop och fester, väskdebatter, vinkänneri och finsmakeri - ja, om det inte hade varit för den här glädjedödande lågkonjunkturen som kom emellan och skapade en liten existensiell kris så... ja, förresten, har lågkonjunkturen verkligen förändrat något? Jag vet inte. Jag vet bara att jag mår mer illa än nånsin av mediagegget.

Och det här med Wanja Lundby Wedin. Okej, det finns ingen anledning för fackliga styrelseledamöter att förhålla sig okritiskt till VD:ars fantasilöner och därmed har WLW öppnat sig för kritik från vänster. Att hon får kritik från höger bara för att hon finns, och således att högern bara väntar på att vänsterledare ska göra bort sig så att dom kan dreva och avsätta dessa för att splittra vänstern är totalt förutsägbart. (Sen kan man verkligen fråga sig vilken roll det spelar att WLW är kvinna också. Det är tydligt att media älskar att hata kvinnor mycket mer än män. Män älskar man att förlåta, gosa med, gulla med och hålla om ryggen... Jämför t.ex. behandlingen av kvinnliga resp. manliga regeringsmedlemmar hösten 2006. Inte en enda manlig lagöverträdare krävdes på avgång. Samtliga kvinnliga lagöverträdare fick gå.)
Men det värsta med WLW-debatten är att hela problemet görs till en person. Wanja Lundby Wedin ÄR problemet. Avsätter vi henne (vilket alla tycks vilja) så försvinner problemet av sig själv. Så går tongångarna, men är det den verkliga anledningen till att man vill avsätta henne? Jag får mer känslan av att man vill visa sin makt - att man kan få henne avsatt genom att dreva mot henne. Medierna har vittrat blod och kan bara inte sluta förrän bytet är fällt. För om vi ska göra en grundligare analys av problemet så inser vi att det inte kommer att hjälpa ett jäkla dugg att få WLW avsatt. Problemet är helt klart organisatoriskt. LO verkar inte riktigt veta vad man vill med sitt styrelsearbete. Vill man verkligen jobba mot VD:ars fantasilöner så måste man verkligen vara aktiv, organiserad, påläst, offensiv, tydlig och strävsam. Det räcker inte att ha en vag uppfattning om att "för höga VD-löner är nog inte så bra". För man ska ha klart för sig att det är starka krafter i samhället som strävar i motsatt riktning. VD:ars löner sätts inte på en höft, dom "blir" inte bara till fantasisummor helt slumpmässigt och nästan lite av misstag som det framställs i (borgeliga) medier just nu. Att VD:ar och andra toppchefer i en organisation tillåts ta hem en rejäl andel av vinsten handlar helt enkelt om att göra VD:n lojal med ägarna (som också vill ha vinst) istället för att vara lojal med dom anställda. För VD:ns position är en position på två stolar, det går inte att komma ifrån. Han/hon är ju själv anställd och har ingenting investerat i företaget, vilket ägarna har. Alltså måste VD:ns lön skruvas upp rejält för att ändra lojalitetsförhållandet. Och bonusdelen av lönen (som oftast faller ut oavsett vad VD:n gör eller inte) är bara ett sätt för ägarna att få igenom fantasisumman. Att lönen ser ut att innehålla en incitament-skapande del gör den bara lättare att godkänna eftersom att styrelsen tror att en del av lönen kan utebli vid dålig prestation, och det blir svårare att förstå löneavtalet, vilket också syftar till att lättare få det godkänt. Ägarna får som dom vill och styrelsen behöver egentligen inte bry sig eftersom att ingen bryr sig så länge det går bra för företaget. Det är först i svåra tider, när det ska börja sparkas folk ur företaget som skiten träffar fläkten. Men vid det laget har både ägarna och VD:n redan sugit ut det göttaste ur bolaget, vilket var planen från början. Den enda källan till motkraft mot denna rovdrift är naturligtvis facket. Facket är den enda enhet som kan ha ett genuint intresse i företaget nu för tiden när stora företag aldrig ägs av annat än anonyma, ansiktslösa ägare som lika gärna kan investera sina pengar i något annat. Det är ingen slump att det bara är företag som ägs av en person med ett personlig intresse i verksamheten är dom enda företag som går bra över konjunkturcyklerna, t.ex. IKEA. Börsbolag är juridiska personer, alltså finns dom inte i verkligheten, alltså spelar det ingen roll om dom lever eller dör. Det är bara dom anställda som bryr sig och dom har ingen makt alls. Ska facket verkligen försöka vara motkraft mot hela denna utveckling, och det finns som sagt ingen annanstans att hämta motkrafter ifrån, så måste man vara mycket mer medveten och ideologisk än man har vågat vara hitintills.

Vad jag menar är att om man ska ställa krav på facket så ska man ställa meningsfulla krav. Att kräva Lundby Wedins avgång är totalt meningslöst. Att kräva att facket blir en bråkstake som vägrar att godta att näringslivets chefer ska alliera sig med ägarna istället för de anställda är ett mycket bättre krav att ställa.

lördag 14 mars 2009

Ny stapelvara hemma hos mig: 白味噌



Jag har upptäckt ett nytt, helt fantastiskt livsmedel. Okej, det är inte nytt för kineserna, som ätit vit miso, eller shiromiso som det heter på japanska, i 2300 år, eller för japanerna som ätit det i 1500 år, men det är nytt för mig! Tidigare har jag ätit hatchomiso och mugimiso, som är jättegott att göra misosoppa på, men så såg jag denna nya misosort i affären. På paketet stod att man kunde använda denna miso till "allting". Vadå allting? Vad menar dom med det? Väl hemma med min nya miso gjorde jag den vanliga soppan, men blev besviken. Det smakade nästan inget alls. Och det förstår jag nu, hatchomiso är den starkaste misosorten, och det var ju den jag var van vid. Men sen provade jag att slänga i lite shiromiso i pesto i stället för parmesanen och smaksensationen var ett faktum!!! Där kom den vita mison till sin rätt! Och det blev inte sämre för att jag använde min vita-miso-pesto för att göra det här receptet. Det blev så gott så gott!!! Så i fortsättningen kommer jag nog att använda vit miso till "allt". :)

Enkel misosoppa, 1 port.
2-3 dl vatten
1 tsk miso av valfri sort
några bitar torkade wakamealger (inte för mycket, för dom sväller)
några bitar tofu om man gillar det
1 skivad färsk chaminjon
lite hackad färsk purjolök eller vårlök

Koka wakamealgerna i vattnet i ca 5 min tills algerna känns mjuka. Lägg tofu, svamp och lök i soppan och låt det bli varmt. Om mison är seg i konsistensen, lägg inte ner den i soppan direkt utan rör upp den i lite vatten först, annars är det svårt att få den att lösa sig. Rör ner mison i soppan sist, och koka den inte mer efter det, för misons smak blir sämre av kokning. Servera.

DNA - inte skriven i sten



Veckans mest intressanta forskningsnyhet kommer från Kanada.

Det visar sig alltså att misshandel, trauma och dålig behandling av barn påverkar generna i hjärnan så att barnet får svårt att hantera stress livet ut. Det är alltså generna som hjälper hjärnan att reglera ner stress-responsen som mer eller mindre stängs av. Mycket intressanta resultat som öppnar för en helt ny syn på relationerna mellan DNA och psykiska hälsoproblem.