fredag 10 oktober 2008

When it rains it pours...




Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren har skrivit en bra artikel i ETC idag om Industrins gömda finansbubbla. Det handlar om att Svenska industri- och handelsföretag har använt sina pengar till att bli rikare på samma sätt som finansföretag. Istället för att använda pengarna till investeringar i den egna "riktiga" verksamheten har man försökt göra pengar på pengar. Frestelsen är begriplig med tanke på att det är bra siffror i bokföringen som utlöser chefernas bonusar. Investeringar är oftast mycket mer långsiktiga och "tråkiga". Men detta innebär att det finns en stor risk att dessa företag kommer att följa världsmarknaden i graven. Vi kan vänta oss många svenska storföretag med stora problem i den närmaste framtiden.
Det är mycket intressant att Svenska bolag har gått från att låna pengar (till sin verksamhet) till att låna UT pengar. För vad är egentligen meningen med det? Lånar man ut sina pengar till spekulation och sedan inte kan få tillbaka dessa riskerar företagen gå omkull trots att produktionen fungerar som den ska.

Johan och Sten skräder inte orden. Dom kallar spekulations-industrin för "den parasitära delen av ekonomin". Och jag har försökt förstå mig på hur det här med pengar fungerar, var pengar kommer ifrån, och hur dom ibland kan uppstå ur tomma intet, och ibland måste ha något mer solitt att stötta sig på. Här finns en blogg som har några tankar om det här med pengar som är väldigt intressant och allmänbildande.
Även om det verkar komplicerat och jag undrar om ens ekonomerna själva fullt ut förstår vad dom håller på med (alla som investerat i sub-prime-lånepaket har helt klart inte gjort det iallafall), så är det tydligt att en del av vår ekonomi härrör från en vardaglig byteshandel, där pengar underlättar transaktionerna, och en del av vår ekonomi är ren spelverksamhet. Exakt samma som på casinon, Svenska Spel osv. Ingen skillnad faktiskt. Det värsta tycker jag är att dessa två system är 100% förbundna med varandra. Det är två kommunicerande kärl.
Johan och Stens artikel sätter fingret på hur mycket av spekulationsekonomin som handlar om självbedrägeri. T.ex. som dom skriver: "Nationalekonomer kan inte se skillnad på att göra en sak, typ en radio eller en blindtarmsoperation, jämfört med att göra en ”placering” i en obligation. De anser att det i grunden är samma sak. Men [...] En aktie värd 200 kronor är nästa dag värd 250 därför att någon vill betala mer för aktien."
Detta handlar väl om att ekonomerna tror att denna 25% stegring av värdet är direkt korrelerat till att man i det här företaget gör radioapparaterna eller blindtarmsoperationerna 25% bättre. Men det finns ingen sådan korrelation, åtminstone inte så stark. Där har vi ett självbedrägeri. Det finns fler.

Man kan inte låta bli att tänka på den Holländska tulpanlöksbubblan 1636-37.

Frågan om tillväxt kommer naturligtvis upp i sammanhanget. Behövs tillväxten? Är tillväxt bra, eller är det tillväxtens "fel" att vi har hamnat här?

Alltså ekonomisk tillväxt finns även utan spekulation. Bara det att befolkningen ökar ger ju också tillväxt i ekonomin, under förutsättning att vi inte blir fattigare. Men tillväxt är väl också att få högre levnadsstandard, och det verkar vi få i princip överallt i hela världen (även i fattiga länder, relativt sett) oberoende av konjunkturen. Hade jag levt i samma ålder som idag, med samma ställning i samhället på 70-talet hade jag inte haft någon microvågsugn, ingen iPod, inte mer än en telefon (fast), osv. Kanske hade jag haft en bil, men det är inte säkert. Möjligtvis en stereo, men det är inte heller säkert. Men jag hade kunnat bo i samma lägenhet. All mat jag hade ätit hade varit mer näringsfattig (p.g.a. sämre upplysning om näringsfrågor) och tagit längre tid att laga. Det är så mycket som är ekonomisk tillväxt som vi inte tänker på. Och eftersom vardagstillväxten, eller vad man ska kalla den, tar lite tid på sig, så är det kanske svårt att minnas exakt vilket liv som levdes för 20-30 år sedan och hur mycket det skiljer sig från idag.

Och all tillväxt behöver inte belasta miljön (som man kan beskylla t.ex. iPods, mikrovågsugnar och mobiltelefoner att göra, även om dessa kunde tillverkas med noll-belastning av miljön också om man bara tänkte till lite och hade lagkrav på livscykel-ansvar osv.). I mitt exempel ovan så är vår kunskap om hälsa också något som kan räknas till tillväxten i samhället. Att upplysa människor i hälsofrågor är en bransch som omsätter mycket riktiga pengar, även om det också finns "avarter" i form av försäljning av bantningspiller och verkningslösa hypade hälsopreparat. Och generellt är det av godo, för alla livsstilsberoende sjukdomar har sjunkit sedan 70-talet (även om vi som befolkning ökat något i vikt, något som också ETC tog upp för ett tag sedan i en notis).

Så jag är nog beredd att hålla med om att tillväxt inte är av ondo i sig självt (Johan Ehrenberg har varit inne på detta spår i många olika sammanhang tidigare även om det inte nämns i just denna artikel. Vänster- och miljörörelsen strider fortfarande om huruvida tillväxt är bra eller dåligt, men det är ju en rätt teoretisk fråga även där.). Men framtidens melodi kommer att vara att tänka efter före, oavsett om det gäller miljökonsekvensanalyser eller vid ekonomiska investeringar. Vi behöver tänka mer som mänsklighet, ta mer ansvar och bli smartare helt enkelt! Det är dags att börja använda dom där hjärnorna vi är så stolta över. Och flera hjärnor tänker bättre än en, det är därför demokrati är bättre än diktatur. För varken Sovjet eller Kina t.ex. har uppvisat bättre ekonomisk stabilitet än västvärlden. Så min slutsats är att ekonomi utan eftertanke är botten. Och när man tror att man har tänkt färdigt, så kan man gott tänka ett varv till. För det är ofta det misstaget ekonomer gör. Dom vill ofta sänka lönerna och levnadsstandarden för "gemene man" men testar inte denna hypotes ett varv till, för om dom hade gjort det hade frågan "vem ska då stå för efterfrågan?" infunnit sig. Jag är socialist för att jag är övertygad om att det är det SMARTASTE sättet att driva ett samhälle. Ju mer man sprider resurserna och makten över resurserna desto stabilare och välfungerande samhälle får man. Det är rätt enkelt och självklart när man väl kommit till "slutpunkten" även om man får tänka i många led för att komma dit.

Och det här med Volvos dåliga läge. Jag tror säkert att en miss dom har gjort är att investera i felaktiga spekulationer, men en annan miss dom har gjort är helt klart att inte tänka efter före. Dom har helt kört fast i storbils-spåret, nu när marknaden vill ha mindre bilar. Detta hade vem som helst kunnat förutspå, men jag tror att gamla storföretag har en tendens att stelna i sina former och att tänka nytt gör nästan ont. Dom la ner sin gasbilsproduktion lagom till att efterfrågan började gå upp, vilket innebär att en begagnad gas-Volvo kostar nästan lika mycket som en ny bensin-Volvo idag. Suck! Det hade man också kunnat förutspå, att gas-bilsintresset skulle komma i takt med att oljan blir dyrare, men att det tar ett tag innan folk fattar att det finns gas-tankstationer, och att man kan tanka gas utan att sprängas i luften (folk är faktiskt rädda för ny teknik, även tekniker och ingenjörer).
Men dessa båda missar hänger säkert också ihop. Om man flyttar sina pengar från "långsam utdelning" dvs. investeringar i det egna företaget till "snabb utdelning" dvs. finansspekulationer så säger det sig självt att företaget kommer att ha mindre framförhållning och vara sämre på att hålla sig à jour med bil-marknaden. Man har berövat sig själva på verktygen för att kunna bygga företaget.

Till sist kan jag inte låta bli att tipsa om JAK Medlemsbank. En alternativ bankverksamhet.

Inga kommentarer: